Som barn/ungdom var jag nog lite kär i Bettil Ohlin. Jag tyckte han var stålig, snygg m m. Därför beslutade jag mig för att rösta på honom när jag blev vuxen, 21 år gammal.

Det visades inte bättre än att jag då var vän med Kalles dotter Karin. Kalle var folkpartist. Kvällen före valet var jag hemma hos dem på middag. Då föreslog Kalle att vi kunde få 5 kr var om vi bar Fp:s märke på oss valdagen. Jag sa JA direkt. Han tyckte inte det var en bra idé eftersom mina förlädrar var moderater.

Alltså på valdagen jag gick till stadshuset i Borgholm tillsammans med mamma och pappa för att rösta. De gjorde som alla andra, utom för jag, tog valsedlar från alla partier. Jag gick dirket till Folkpartiet, utan att skämmas.
Fyra år senare poströstade jag. Ville ha röstsedlar från Kalle, men han vågade inte ge mig några p g a mina föräldrar. De brydde sig aldrig, bara jag inte röstade på något rött parti.

Sedan mer och mer kom jag underfund med att Fp var mitt partil även politiskt, utan Bertil O. De tänker på det lilla företaget och människan.

En gång folkpartist, alltid folkpartist.















Lagen om upphovsrätten:  Bilder eller annat material  får ej kopieras